Filmprojekt - Storyboard

Storyboard

Min storyboard följer här nedan! Eftersom det är till största delen en dokumentär slutar storyboarden då aktörerna tar vid och för berättelsen vidare. I storyboarden har jag preciserat hur kameran ska användas i de olika tagningarna.






Närbild av stenar, tuvor, träd och stig






Zoomar ut och följer stigen








           Zoomar in Snigeln bakom ett träd






           Närbild av Snigeln som är ledsen








            Halvbild av Snigeln som letar







            Helbild av barn på stigen






.

                  Närbild av barnen






                  Halvbild av barnen
                  (ser Snigeln)






              Närbild av Snigeln
              (förvånad)





              Helbild av barnen
              (möter Snigeln)







                 Närbild av Snigeln som
                 tecknar till barnen





                 Zoomar ut till barnen
                 (förstår de varandra?)






Resterande av filmen, filmas med improvisation.

Filmprojekt - Synopsis

Synopsis

Titel: Hur kan vi hjälpa Snigeln?

Idé: På vår förskola arbetar vi upplevelsebaserat utifrån en saga under ett helt år. Genom sagans karaktärer lägger vi stort fokus på social kompetens och kommunikation. Utifrån vad barnen intresserar sig för och hittar för lösningar på olika dilemman formar vi verksamheten. Med filmen vill jag visa hur det kan gå till när barnen hittar lösningar på ett dilemma som de tagit del av genom en upplevelse tillsammans med karaktärer i sagan.

Syfte: Visa hur vi arbetar på vår förskola samt hur man kan kommunicera på olika sätt med varandra utan ord. Synliggöra barns stora kompetens när det gäller att hitta lösningar på dilemman och lära av varandra genom fantasins värld.

Form: Dramadokumentär

Premiss: Kommunikation sker på många olika sätt, ej enbart verbalt.

Målgrupp: Föräldrar, kollegor, barn, studenter i förskolan.

Längd: 5-8 minuter


Resumé av handlingen:
Filmen kommer att utspela sig i en skogsglänta där Snigeln letar efter sin snigelkompis. Han är ledsen över att vara ensam. Hur ska han kunna hitta sin kompis? Helt plötsligt dyker det upp några barn som är i skogen och leker. Vad kommer nu att hända? Snigeln försöker att göra sig förstådd genom tecken, eftersom han inte kan prata, men kommer barnen att förstå? Här uppstår ett dilemma som jag lämnar till barnen att söka lösning på och då också hur filmen kommer att fortsätta och sluta.

Portfolio som pedagogisk metod

Vilket förhållninggsätt vi pedagoger använder är avgörande i portfoliometodiken. Att fokusera kring det positiva hos varje barn för att skapa bästa tänkbara möjlighet att kunna utvecklas skriver Ellmin om upprepade gånger i boken "Att arbeta med portfolio - teori, förhållningssätt och praktik".  Utifirån ett sådant förhållningssätt kan barnen/eleverna bli involverade och ta ansvar i sitt eget lärande, då främst i att förbättra och vidga sitt eget lärande. Det krävs dock ett samspel mellan barn/pedagog för att lärande ska bli synliggjort. Att använda portfolio som pedagogisk metod är ett sätt att för barnen, föräldrarna och pedaogerna synliggöra utveckling. Jag ser likheter med pedagogisk dokumentation i boken "Att fånga lärandet" där författaren skriver om att det material som vi samlar in först blir meningsfullt när vi ser och lyssnar i själva tolkningsakten. Jag drar slutsatsen att det är samma tanke att utgå från barnets tolkningar och vad det är intresserat av utifrån den positiva barnsynen som genomsyrar både pedagogisk dokumention och portfolio.

Det gäller att ha klart för sig VAD, VARFÖR, FÖR VEM och HUR portfolion ska vara. Dessa begrepp måste vara tydliga för alla i arbetslaget. Utgångspunkten i portfoliometodiken är en gemensam värdegrund där det goda mötet är centralt "Hur får varje elev veta och känna att han/hon är bra på något?".I dessa frågeställningar måste man börja för att kunna synliggöra och komma vidare i varje barns utveckling. Det är här vi alla måste enas och genom att "stöta och blöta" komma fram till gemensamma ställningstagande kring dessa begrepp.

Samla, välja ut, reflektera, anknyta:
Idag representerar dessa begrepp de pedagogiska dokumentationer vi har på vår förskola. Vår portfoliopärm består sedan av ett urval utifrån den pedagogiska dokumentationen. På så sätt binder vi ihop det vi samlat, valt ut och reflekterat kring och knyter an till barnets resa i sin utveckling. Vi fokuserar kring det sociala samspelet för de yngre åldrarna. Jag tror det är viktigt att välja ut fokusområden för portfolio i del olika åldrarna och Elmin beskriver detta bl a utifrån perspektivet "Hur ska barnens och ungdomarnas skoltid samordnas, ges kontinutet, progression (ökade utmaningar och svårighetsgrader genom åren) och kvalitet i lärandet hela vägen?" Vi behöver diskuterara tillsammans på hela förskolan och skolan vilka områden vi ska fokusera kring i de olika åldrarna för att kunna använda portfolion som en pedagogisk metod.

I min egen verksamhet har vi börjat att använda iPad för att synliggöra, främst för oss pedagoger och för föräldrar, hur barn lär och utvecklas genom att visa en liten filmsnutt. Jag har i mindre utsträckning använt den tillsammans med barnen själva och där tror jag den kan bli ett verktyg för att synliggöra och beskriva för barnen hur de har utvecklats. Eftersom de flesta barnen i min barngrupp inte behärskar det verbala språket blir min roll att tolka och det blir jag som väljer vad vi fokuserar kring uifrån vad jag/vi i arbetslaget ser att barnet intresserar sig för. Detta är ett bryderi för mig att jag väljer mer än barnet själv, kanske det är en start som en vägledning för barnets fortsatta reflektion över sitt eget lärande. Någonstan bör processen starta och varför inte med hjälp av en pedagog som försöker tolka barnets tankar och kommunikation. Ellmin nämner att språket och det sociala samspelet tillmäts stor betydelse i portfolion att synliggöra lärandet, att den bygger på en dialog. Detsamma skriver Hillevi Lenz Taguchi om  i "Varför pedagogisk dokumentation?" "..att kunskap är något som man skapar /konstruerar i en kommunikation och ett sammanhang - en dialog - med omvärlden". För att skapa detta med de allra yngsta i förskolan, utan det verbala språket, krävs mycket kommunikation och vi pedaagoger får sätta ord på barnens tankar och funderingar utifrån våra tolkningar. Jag tror att vår iPad blir ett bra redskap då den kan användas av oss pedagoger för att se/höra vad barnet egenligen visar och utifrån våra iakttagelser kan vi skapa miljöer och förutsättningar för en fortsatt utveckling. Ellmin skriver att "Det ska synas i den fysiska miljön vilket lärande som pågår." Här tror jag vi kan arbeta för att våra miljöer ska utmana till utforskande utifrån var barnen befinner sig och använder vi portfoliometodiken kan vi synliggöra vad som behöver tillföras eller plockas bort.

Det jag ovan nämnt är utgångspunkter och delar som jag redan har prövat på och startat upp. Att skapa en portolio i Ipad tror jag kan fungera eftersom vi redan idag använder den till bilder, filmer bl a. Att skriva en text till som beskriver processen gör vi redan idag i våra pärmar, kanske är det dags att byta pärmen till en ditigal portfolio? Idag är vår pedagogisk dokumentation en arbetsportfolio och pärmen är visningsportfolio. Det som saknas är mer delaktighet från barnen, men genom att reflektera tillsammans genom att vi pedagoger lyfter det vi ser som har utvecklats hoppas jag öka barnens delaktighet.




Litteratur:
"Att arbeta med portfolio - teori, förhållnigssätt och praktik"  - Roger & Birgitta Ellmin, 2003 Förlagshuset Gothia AB

"Varför pedagogisk dokumentation?" - "Hillevi Lenz Taguchi, 2011 Stockholms universitets förlag (13:e tryckningen)'

"Att fånga lärandet" - Christina Wehner-Godée, Liber AB, 2010 (2:a upplagan)

Vilka frågor ställer jag för att fånga barns lärande?

Ska jag kunna fånga barns lärande och synliggöra för barnen och mig själv är HUR jag ställer frågor helt avgörande. Vilket syfte har jag? Vad vill jag undersöka/fånga? Framförallt hur ställer jag en fråga som kan föra lärandet och utforskandet vidare?

Har just läst "Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära" och får med mig hur jag kan fortsätta utmana barns lust och nyfikenhet att vilja utforska mer! Genom att ställa frågor som: vad händer om vi gör så här?, Vad tror du händer.....? så kan vi väcka lusten och nyfikenheten hos barnen (och oss själva...) att vilja veta mer! Jag behöver inte alltid veta svaren för de utforskar vi tillsammans! Så ska vi kunna synliggöra barns tankar och strategier är dessa slags frågeställningar grundläggande i alla sammanhang oavsett vad vi håller på med! Jag behöver inte ställa en fråga som jag redan vet svaret på utan istället omformulera mig så att den stödjer ett utforskande arbetssätt (vad tror du händer om......)

Min självskattning

Min självskattning under förändring, första krysset = starten på utbildningen, andra krysset med datum = efter halva utbildningen.

- Posted using BlogPress from my iPad

Mina fortsatta tankar kring pedagogisk dokumentation....

Utifrån mina första tankar kring pedagogisk dokumentation har jag under kursens gång fått fördjupade kunskaper om vad jag dokumenterar och när min dokumentation blir pedagogisk.

Efter att ha läst "Den svårfångade reflektionen" fick  begreppet reflektion en ny innebörd."Reflektionen kan vara en pocess i vilken vi pendlar mellan handling, iakttagelse, tankar och tankar på olika nivåer och relaterar dessa till varandra." För mig betyder reflektera att lyssna in vad en kollga ser av det jag iakttagit och föra en dialog kring det tillsammans. Därefter drar vi slutsatser utfirån dessa reflektioner och skapar metoder som möjliggör utveckling i barngruppen. Till min egen hjälp har de digitala verktygen tillfört ytterligare en nivå i denna process på så sätt att när jag tittar på film, bild eller lyssnar på ljudupptagningar, ser och hör jag sådant jag tidigare missat. Speciellt har jag upptäckt vad som satte igång en lek eller gjorde att den tog slut. De digitala verktygen har givit mig en fördjupning av att för mig synliggöra barnens sätt att uttrycka sig och sätt att visa förståelse med och utan ord. Efter de första stapplande försöken med min Ipad kan jag idag använda den snabbt, enkelt och ser den som ett naturligt verktyg i mitt arbete. Den bidrar till att förenkla dokumentationen och reflektionen både för mig som pedagog och tillsammans med barnen vilket var min förhoppning när jag utbildningen startade. Jag har lärt mig något nytt och rolig som jag bara är i startgroparna av!

Miljö, material och pedagager utgör tillsammans grogrunden för barnens fortsatta lärande. I boken "Att fånga lärandet" skriver författaren "..små barn verkligen utforskar världen med hela sin kropp och alla sina sinnen". Detta har lett till  att vi i arbetslaget börjat föra en diskussion kring vilka material vi kan har framme och hur vi kan använda det tillsammans med barnen samt att diskutera vad som är utforskande material för barnen. Min egen utveckling kring utforskande material har gjort att jag mer tillåtande och öppet förhåller mig till barnens val av hur de tar sig an ett material. Att det blir en produkt ser jag som underordnat själva processen att utforska materialet. Att vänta och se och samtidigt dokumentera resan tillsammans med barnen ger mig en tydlig inriktning på en pedagogisk dokumentation. Barnens kommentarer, eller mina tolkningar av dem, gör att dokumentationen blir pedagogisk när vi pedagoger reflekterar tillsammans och följer barnens idéer. Då startar vi synliggörandet av barns lärande. Det jag lagt till i begreppet "synliggöra" under kursens gång är att visa på en rörelse i utvecklingen av enskilda barn eller barngruppen. Med rörelse menar jag att det blir en fortsättning av något, en upplevelse t ex, utifrån barnens tankar och idéer. Det som vi dokumenterar via fotoram blir utan text eller dialog enbart en dokumentation. Lägger jag till text eller för en dialog kring bilderna med barn/föräldrar/pedagoger och använder den för att utmana/utveckla barnens lärande, blir den pedagogisk för mig.

Litteraturen i kursen ha stärkt min tidigare övertygelse att synliggöra barns lärande genom att observera och reflektera tillsammans samt att fokusera mer på utforskandet ("Att fånga lärandet"). Förändringen är att jag har tagit på mig starkare glasögon som hjälpt mig att se djupare på det som sker och att sätta ord på detta. Jag tänker till en gång extra innan jag säger vad jag tänker och försöker lyssna mer på mina kollegor som kanske ser något helt annat än jag upptäckt, något som förvånar och kan utveckla lärandet vidare ("Den svårfångade reflektionen").

Till sist...
Kursen har hittills fördjupat mina tankar kring pedagogisk dokumentation, men framförallt har de digitala verktygen gjort det enklare för mig att synliggöra mitt eget och barnens lärande. På min förskola arbetar vi med pedagogisk dokumentation på individnivå och nu är det dags att även dokumentera på gruppnivå. De kunskaper jag fått i kursen fram till idag hjälper mig att lyfta fram gruppen i de reflektioner och dokumentationer som vi påbörjat i vårt arbete på förskolan.

Radioprogram